Kroatien; resebetraktelse del 1

En ytterst vanlig företeelse är att flyga iväg någon gång om året för att ta del av omvärlden. Vi skandinaver åker gärna till Medelhavsområdet för att få en dos av sol & bad. För mig har det inte varit så! Det är snart 20 år sedan senaste charterresan. När det nu blev en 2-veckorstripp till Kroatien, med huvuddelen av familjen som sällskap, innebar det att hobbyfotografen inom mig fick chansen att fota i ny och spännande miljö. För att presentera materialet i lagom tuggvänliga portioner har jag delat upp bilderna i kategorier med tillhörande bildgallerier som jag lagt på Flickr och därefter länkar till i respektive blogginlägg.
Jag har haft en fantastisk resa och upplevelse. Problemet efteråt är att närma mig presentationen av resan på ett smakfullt och intressant sätt. Kanske är jag naiv som tror att bilderna kan intressera någon annan än familjemedlemmarna. Möjligtvis lyckas jag inte hålla den nivå på materialet som jag vill eller har ambitionen att klara av. Mitt sport- och naturfoto är mig mer bekvämt än turist- och sightseeing-fotograferande.  I denna genre har jag inte mycket på fötterna...

En resebetraktelse, del 1

För mig och hustru Anita innebar årets resa till Kroatien  (Hrvatska på kroatiska) vårt andra besök i denna natursköna del av Europa. Redan 1989 besökte vi Korcula som är en ö inte långt från Baska Voda dit vi åkte denna gång. Skillnaderna i landet är däremot stora sedan senaste besöket. Då var de kommunistiska grundpelarna i rejäl gungning (Berlinmuren föll det året) och Jugoslaviens tid var räknad. Inflationen var dramatisk och vi ombads att inte växla mer valuta än vad vi behövde för dagen. Efter att Kroatien genomfört ett självständighetsval sommaren 1991 brakade helvetet löst på Balkan och ett av de vidrigare krigen i Europa tog sin start. Landet är numera en republik och tillhör också EU sedan ifjol. Läs gärna mer om landet på Wikipedia. Nu är jag kanske inte den mest medvetne världsmedborgaren och ska inte peka åt ena eller andra hållet med armarna när det gäller resmål och dess (politiska) historia. (Även om jag inte skulle komma på tanken att turista i t.ex. Turkiet för närvarande.)

Baska Voda

Med på resan följde de två yngsta döttrarna. De har fått åka runt en del på semesterresor inom Sverige men det var utlandspremiär för dem vilket även inkluderade flygresa för vår inte helt åksjukebefriade 11-åring... Eftersom tjejerna är 9 resp. 11 år hoppas jag att de minns resan och har ett visst utbyte av den. Under de första levnadsåren tror i alla fall jag att barnen blir minst lika glada av att cykla till närmsta badplats för att bada och äta saft & bulle.

Vi bestämde oss för denna resa endast 4 veckor innan den gick av stapeln. Pass ordnades snabbt och smidigt ute på Skavsta men det var via Norrköpings flygplats vi lämnade landet. Eftersom vi är något ovana resenärer bokade vi resan via resebyrå och Ving blev charteraktören som fick ta hand om paketresan. En resa under högsäsong hade faktiskt inte blivit mycket billigare om vi jagat endast flygstolar och fixat boendet i egen regi. (I alla fall enligt mina något taffliga undersökningar.)

Hamnen i Brela som är en närliggande grannby till Baska Voda

Jag ska inte trötta dig som läsare med alla resedetaljer. Det här är ju i första hand en blogg för fotografier. Men jag behöver lägga en grund för alla bilder som jag kommer att visa och då behövs det några omkringliggande fakta. Flygresan gick till flygplatsen norr om Split. Därifrån är det några mil busstransfer innan man kommer fram till Baska Voda (eller närliggande Brela som också är ett populärt resmål.) Kruxet är att dessa fåtal mil tar en förskräcklig tid beroende på trafikläget under högsäsong och vägarnas tveksamma beskaffenhet. Nåväl, väl värt stunden i bussen eftersom man kan se omgivningarna och få en uppfattning om den bergskedja som kantar resan längst hela Makarska rivieran. Biokovo heter bergsmassivet och du kan läsa några ord om det här.

Biokovo-berget tornar upp sig i bakgrunden med Adriatiska havet för sina fötter

En sak jag tydligt minns från resan 1989 är Adriatiska havets sälta och kristallklara vatten. Siktdjupet är enormt och salthalten sägs vara högre än i övriga Medelhavet. Lägg därtill att sandstränder saknas (stenstränder och klippor är det som gäller längst Kroatiens kust) så det finns inget som grumlar vattnet. Häftigt är min spontana kommentar om badmöjligheterna!

Min vana trogen har jag under de två veckorna tagit tidiga morgonpromenader på resmålet. Fördelarna med detta var flera. Övriga familjen kunde sova ut, jag fick en stund av friskare luft innan värmen tog över och det var åtminstone marginellt lugnare på gatorna och längst stränderna. (Plus att jag kunde köpa färskt frukostbröd på närmaste bageri.) Ändå förvånades jag över aktiviteten vid 7-tiden på mornarna. Självklart är de som jobbar på orten igång så dags men många turister valde också en tidig start, precis som undertecknad.

Redan tidigt slog krimskramsaffärerna upp sina portar

De som inte ägnade sig åt handdukspaxning nere på stränderna valde en intressant hälsoinriktning på sin dagsstart. Det fanns två kategorier av motionärer längst strandpromenaderna, de som uppenbarligen joggar dagligen oavsett om de är på hemmaplan eller på solsemester och de som aldrig någonsin tidigare tagit ett löpsteg men som fått för sig att en veckas hälsoresa (?!?) måste innehålla morgonlöpning med nyköpt utstyrsel och med löpsteg likt höggravida gråsälar.

Morgonjoggare på ett pärlband

Själv njöt jag som mest av att se de första solstrålarna bryta fram över bergskammen. Höjden på bergen gör att det först en timme efter soluppgången bjöds på sol nere i Baska Voda. Vackert och minst lika effektfullt som solnedgångarna!

Morgonsolens strålar smeker bergstopparna

Baska Voda ligger vid foten av berget och nivåskillnaderna är påtagliga. Vi bodde i ett lägenhetshotell som låg en bit upp i sluttningen och de 204 trappstegen mellan lägenhet och strand gick väl hyfsat nerför men inte lika lätt uppför när man dessutom handlat några liter vatten, frukost och annat ätbart. Mjölksyreträning sägs vara bra och det fick vi inkluderat i resans pris denna gång!

Trappjäkel

Egentligen var denna resa något som inte "är jag". Min tolerans för värme är begränsad, vilket de flesta känner till, och jag har dessutom inte ont av att gå ensam och skrota runt. Nu klämde vi ner oss vid Medelhavet i värsta värmen (även om de "bara" hade runt 30 grader och sades ha upplevt den sämsta sommaren på mannaminne.) Lägg därtill att det var så sjukt mycket turister på plats att det emellanåt var svårt att få ner arslet på stranden. Men med jämnmod tog jag mig igenom detta och trivdes faktiskt bra trots folktätheten.

Tätt, tätt på stränderna runt Baska Voda och Brela

Tätt, tätt med folk längst hamnpromenaden i Baska Voda

Allra folktätast var det då vi under en båtutflykt (mer om den i ett senare inlägg) hamnade på ön Brac där en världsberömd badstrand vid namn Bol ligger. Något så vansinnigt med folk återfinner man knappt i Tokyos morgonrusning i tunnelbanesystemet.

Bol på ön Brac

Jag upplevde att det efter första semesterveckan blev ännu fler turister på vårt resmål. Kanske berodde det på att vi kommit in i augusti och att kontinenten väl brukar ha sin semester lite senare än hemma i Sverige. Vi nordbor var verkligen i minoritet på resmålet. Enstaka svenskar och norrmän hördes medan framförallt polacker och tjecker dominerade. Lägg därtill kroater från inlandet som sökte sig mot kusten, tyskar, österrikare, enstaka ryssar, bosnier, slovaker, slovenier och en och annan från Ukraina så har jag nog nämnt de flesta av de länder jag såg bilskyltar från i byarna.

Baska Voda är en by med ungefär 1600 fasta invånare. Och sedan undrar jag hur många vi var som tillfälligt besökte denna lilla by. Samtidigt. Och alla skulle göra ungefär samma saker samtidigt. Badet förstärktes av många med parasailing. Man måste ju se sig omkring... Andra åkte bakom båtar på diverse luftmadrasser formade till tefat, bananer eller liknande.

Vings reseförsäkring täcker inte ev. skador vid parasailing

Jag höll mig på eller nära vattenytan i simfart. Det fick liksom duga. Snorklandet med simfötter och cyklop var tillräckligt häftigt och jag förvånades över artrikedomen på stenbottnarna. Tyvärr hade jag ingen undervattenskamera men jag får leva på minnesbilderna istället.

Jag avrundar nu detta första av två inlägg om själva reseupplevelsen. En kväll, helt oförhappandes, drogs det iväg en massa raketer från hamnen i byn. Vi var inte på plats men gick ut från lägenheten och beundrade skådespelet på håll. Kameran slet jag med mig och hade väl inte järnkoll på lämpligaste inställningar för fyrverkerifotografering (utan stativ.) Nu blev det som det blev och det duger för mig i alla fall.

Fyrverkerier i Baska Vodas hamn

Du hittar ett bildgalleri från Kroatien med temat "Resebetraktelser" via denna länk.

På återhörande!