Back On Track

Efter det urflippade inlägget tidigare i veckan kan jag meddela att jag nu är tillbaka på spåret igen. Igenkänningsfaktorerna är många denna gång; kort skärpedjup, växtlighet och Stora Berga ute på Skavsta. Efter ett par dagar då lunchpromenaderna regnat inne (jo, faktiskt, jag vill inte sitta en hel eftermiddag på jobbet med genomblöta kläder bara för att få en nypa frisk luft) så kunde jag glad i hågen strosa ut i solskenet denna apriltorsdag.

Lupinernas unga likformighet har samlat regnvatten i ett par dagar nu.

Det var himla najs att få lite vårluft i lungorna och solsken på kinderna. Det är så intensivt på jobbet just nu och jag känner definitivt av om jag inte får rensa huvudet med en daglig promenad. Nu börjar det vara anständigt ljust även på kvällarna men som jag märkte i måndags kväll (då det var mulet) så kan det nog passera en eller ett par veckor till innan promenaderna kan företas tillsammans med kameran efter kvällsmaten hemmavid.

I år är påskliljorna och högtiden någorlunda i fas med varandra.

Det gick ganska bra att fotografera de 6 personer som jag riggade ljuset till i tisdags (och som ledde till de selfies som ni fick i ansiktet i senaste inlägget.) Det är otroligt vad det skiljer från person till person hur bekväm man är i den situationen. Vissa personer slår sig ner framför kameran och är hur trygga i situationen som helst medan andra är betydligt mer svårhanterliga. Nu skulle dessa porträtt "bara" användas till en hemsida, rakt upp och ner, i ganska litet format. Hur är det då om man får ett fotouppdrag där ett flertal bilder på en person ska användas i större storlek än de jag tog? Porträttfoto är en konst jag definitivt inte behärskar men min erfarenhet är att de bilder jag tar på personer som är upptagna av annat och alltså inte direkt medvetna om att de blir avbildade oftast funkar jättebra.

"Alien"-växterna (som jag inte vet vad det är) har nu utslagna löv/blad.

Jag såg häromdagen en bildserie presenterad på en hemsida där företagets personal var fotad just på det sättet då de satt och pysslade med saker när bilden togs. Avspänt och bra. Det blir lite som när jag fotar fotbollsspelare för att ha som "porträttbilder". Visst händer det, men väldigt sällan, att de har koll på att jag fotar under ett spelavbrott eller liknande.

Bianca Öhman i IFK Nyköpings andralag hade bättre koll på mig än på spelet. ;-)

Ovanstående bild är inte fotad idag på lunchen. Vilket är bäst att förtydliga. Idag hade annars rödhaken varit ett önskemotiv som kunnat bli avklarat men eftersom jag valde det nyinförskaffade 50 mm-objektivet som sällskap till kameran gick det liksom inte att fixa när väl rödhaken satt i björken framför mig.

Blåsippa är däremot ett motiv som blivit fotograferat några gånger i år.

Snart spirar det på varje gren och kvist och det gröna tar över i naturen.

Vad jag nu ska sätta som nästa mål när det gäller fotoutrustning har jag inte riktigt ringat in. Vill jag fota med kort, kort skärpedjup med t.ex. det nya 50 mm-objektivet behöver jag köpa ett gråfilter för att inte sommarhalvårets ljus ska omöjliggöra detta. Kanske en begagnad 1,4-extender kunde vara skoj att använda till teleobjektiven. Jag vet inte ännu. Om jag nu absolut måste köpa något överhuvudtaget... Studiogrejor skulle behövas men det känns inte som rätt säsong.

De stora kastanjerna vid Stora Berga börjar bubbla av liv.

Jag har en helg framför mig full med aktiviteter och tyvärr inte så mycket återhämtning utan den får jag skjuta framför mig till påskhelgen. Hoppas få tid över till ett par utflykter till ställen jag varit på tidigare. Stendörren är en av de platser jag verkligen känner att jag behöver återse och sedan har jag vitsipporna vid Linudden som ett önskemål inom en inte allt för avlägsen framtid.

Vitsippa vid Stora Berga.