Idag blev det fågel!

Nja, vi har inte ätit fågel till lunch utan förmiddagens promenad tog mig runt Salinge och då var det fåglar jag tänkte mig fota. Man måste ju bryta av mönstret då och då. Hade jag haft med mig det nya objektivet så hade det säkert blivit fler bilder liknande de jag presterat de senaste två dagarna. Nu är det en risk att gå runt med det längre teleobjektivet eftersom det inte är någon garanti att jag ska få något rörligt på lagom avstånd framför kameran. Och så är det tungt.

Jag fick tips av ett mycket trevligt par som stannade mig igår på min runda. De var väldigt fågelintresserade, och duktiga, och lät mig veta att det igår kväll klockan 20.10 på Kunskapskanalen skulle visas ett program om de fantastiska paradisfåglarna som bara finns på Nya Guinea. Programmet var precis så bra som jag hade hoppats på! Extra kul var det att de två filmarnas och fotografernas riggande och val av teknik för att få till det häftiga slutresultatet kom i så mycket fokus. Mums för en fotointresserad. Några av sekvenserna i programmet hade några år på nacken och till min förvåning användes bl.a. en Canon 50D till stillbilderna som togs på de märkliga men magiskt vackra fåglarna.

Några paradisfåglar fick jag alltså inte framför linsen idag även om jag faktiskt gick runt med min Canon 50D. Men jag tycker att våra fåglar, hur vanliga de än kan tyckas, har en hel del att erbjuda. När jag passerade kyrkogården tänkte jag på fjolårets tidiga sädesärla som höll till där. Mycket riktigt, det blev ett nytt möte även i år.

Första bilden här ovan har jag den lätt molniga himlen som bakgrund men sedan tog jag några steg i sidled så att kyrkoväggen utgjorde fond. Därav den vita bakgrunden som alltså inte är genomfrätt himmel (ifall någon nu skulle tro det.)

När jag vek av från stora landsvägen och tog mig över fälten på den avsevärt smalare grusvägen hade jag sällskap av ett flertal lärkor som drillade för fullt där uppe i skyn. De kan verkligen hålla låda. En lärka gick ner på gärdet och när jag närmade mig den gjorde jag mig beredd på att den skulle lyfta igen och jag hade turen att få ett par bilder innan den stigit för högt upp i skyn.

Lärka på väg uppåt.

Lärkan slår sin drill i skyn. Jovars.

Den i särklass vanligaste "trädgårdsfågeln" i Stigtomta med omnejd är pilfinken. Visst har vi många talgoxar och för all del en hel del blåmesar också men pilfinkarna dominerar. I häcken som omringar boningshuset vid Salinge satt en pilfink och tittade över axeln när jag närmade mig.

Pilfink med full koll snett bakåt.

Kanske hade jag trott att jag skulle fått någon bild på de charmiga rödhakarna. Sådan tur hade jag inte idag. Snart försvinner de in i skogen, eller var de nu tar vägen, och det känns som det endast är en kort tid nu under den tidiga våren som vissa av de hitflyttade fåglarna är någorlunda synliga och tillgängliga. Jag var ändå mer än nöjd med de bilder jag fått på minneskortet när jag väl stod hemma på trappen igen. Och de två kajor som landade på garagenocken får avsluta dagens inlägg.

I stort sett en svartvit bild utan att jag konverterad den. Ögonens isblå är undantaget.

Ha en fortsatt trivsam söndag!