Klass 2-varning, tänka sig

Det är skönt att fler än jag definierar allt för varmt väder som varningsbart. SMHI har nu på torsdagsmorgonen klassat upp värmevädret från klass 1 till 2. Direkt obehagligt, inte vet jag vart jag ska ta vägen och ingenting kan man ta sig för. Att sitta i bastun tycker jag om men då vet jag att jag när som helst kan resa mig upp och gå ut för att svalka mig. Nu gäller det att hålla en väääldigt låg profil. Åka till badstranden har gått bra men igår när solen stekte var det inte skönt längre. Som tur var gömde den sig emellanåt bakom någon molntuss. Även små moln gör nytta just nu och eftersom det är mer eller mindre vindstilla så är även molnen ganska stilla på himlen.

Min strandplats vid Kisäng. Böset i bakgrunden är ungarnas...

Så här varmt och högtrycksartat har banne mig inte vädret varit sedan 1975. Det var en varm och vindstilla sommar det. Nyckelpigorna låg i drivor på Bråvikens stilla vatten och det gick flera dagar utan en vindpust. Torrt och nederbördsfattigt då precis som nu. Är det fler än jag som kommer ihåg sommaren 1975? 1994 var en varm och fin sommar också, och den brukar vi komma ihåg tack vare fotbolls-VM. Det jag minns utöver värmen var att när det väl började regna de första dagarna i augusti det året så slutade det aldrig. En nyanlagd gräsmatta som växte så det knakade men aldrig kunde klippas p.g.a. vätan gör att jag minns detta tydligt. Nu har jag ingen gräsmatta kvar runt det hus vi bor i nuförtiden. Upptorkad och sönderbränd.

Kvarsebo

Efter några timmars bad mitt på dagen vid Kisäng under onsdagen bestämde jag mig för att göra en kortare utflykt på kvällskvisten. Barnen var inte ledsna för det och vi åkte de 25 minuterna i bilen som det tar för att komma till Kvarsebo vid Bråvikens norra strandlinje. Jag lovade mig själv att återbesöka Kvarsebo efter snabbstoppet där i maj. Nu var det kvällssol men framförallt bad i Östersjön som lockade!

Stora farleden in mot Norrköpings hamn ligger straxt utanför Kvarsebo

Det kändes betydligt mer inbjudande och livfullt i Kvarsebo denna gång än den regniga dagen i maj. Trots att klockan var närmare 21 badade många ännu. Tyvärr gick solen ner bakom Kolmårdsskogarna så badplatsen gömdes i skugga redan vid 20.45.

Kvarsebos badplats

Liten segeljolle på redden

När jag nu fotat lite mer ivrigt med min 50D påminns jag om vad den är mindre bra på. Som du sett i några tidigare inlägg klarar den av en hel del saker riktigt bra. Tyvärr bandar den i mörka partier alldeles väldigt. Och den är brusig redan efter ISO 400. Tycker jag i alla fall. Men den är ytterst kapabel samt har den inbyggda blixten som en feature jag verkligen uppskattar. När det gäller superzoomen 18-200 mm är det svårare att hitta riktiga fördelar. En uppenbar fördel är naturligtvis brännviddsspannet. Men objektivet är inte skarpt någonstans, inte riktigt, och ger lite hårda/vassa bilder när det kommer till kontraster m.m. Jag skiftade till mitt gamla 50 mm-objektiv när ljuset sakta försvann under badkvällen i Kvarsebo.

Del av del av. Badbryggan, alltså.

Vi uppskattade kvällsdoppet i Kvarsebo mycket! Vattnet var minst lika varmt som i t.ex. Långhalsen och Yngaren men känns på något sätt fräschare tack vare det lilla stänket av salt. Nu är förvisso Östersjön ett döende hav, tyvärr, och algbältet som bildats i värmen har nu nått bl.a. Femöre i Oxelösund vilket gör det obadbart. Det är inte bara Östersjön som drabbas av alger, Yngaren kan se ut som en gröttallrik om det vill sig illa och vi kan tacka all övergödning på bl.a. åkrar och gärden för detta.

Hoppa från brygga är alltid skoj!

Men hålla för näsan är nog bäst...

Inga vinnarbilder idag heller. Med värmen har det inte blivit någon riktig långpromenad på några dagar och det ser inte ut att bli så de närmaste dagarna heller. Hur som helst så väntar säkert alla de bra bilderna på att tas när jag känner mig redo ;-)

Ta det lugnt i värmen!