lördag 5 april 2014

50 mm i taget

Dags för en långpromenad runt Stigtomta i det härliga vårvädret. Lyckades dessutom med konststycket att sätta på mig precis lagom mycket kläder. Det är inte det lättaste när solen värmer men en viss grundvärme saknas i luften. Jag tog med mig kameran, det nya 50 mm-objektivet, ett polarisationsfilter och en av mellanringarna (21 mm) som jag köpte härom veckan. Det blev en rolig promenad även om jag vid ett par tillfällen passerades av andra flanörer när jag låg platt på marken och fotade små växter. "Idioten i Stigtomta" har därmed befäst sin position!

Scilla på grannens tomt på Frubäcksvägen. 50 mm, f/14

De första av dagens bilder är tagna med polarisationsfiltret på. En fördel med det nyköpta objektivet är att det delar filterdiameter med ett par andra objektiv och då passar ett av mina två filter. Det blir liksom väldigt dyrt att köpa t.ex. polarisationsfilter och gråfilter så ju fler objektiv som har samma filtergänga desto bättre.

Svalört i kanten av kohagen. 50 mm, f/1,4

När jag köpte min första digitala systemkamera, Canon 50D, så gjorde jag det tillsammans med ett kitobjektiv, ett 18-200 mm-objektiv. Och det var så himla praktiskt eftersom det täckte in det mesta jag som nybörjare ville fota. Nästa köp blev just det billiga lilla 50 mm-objektivet med bländaröppning 1,8 som fungerade perfekt som katalysator att upptäcka fler sidor av fotograferingen. Ingen zoom och jag blev tvungen att tänka till lite för att ta bilderna. Kort skärpedjup som gav mer uttrycksmöjligheter.

Den mystiska alien-busken har fått liv igen. 50 mm, f/1,4

Jag tyckte nog att jag var lite arty med mitt nya objektiv. Och varför inte, nog kan det få vara godkänt att nya kameragrejor framkallar kreativitet och känslan av att man utvecklas (även om det kanske inte är mer än självbedrägeri?)

Åsby gård med 3 v de 4 hästar som håller till i stallet. 50 mm, f/14

När jag idag testar vidare med det nyköpta objektivet så konstaterar jag att varken färgåtergivningen, förekomsten av kromatisk aberration eller mycket annat skiljer det åt från Canons 50 mm f/1,8. Den största skillnaden är fokusmotorn (USM) och byggkvalitén. Och så skärpedjupet som blir ytterligare lite kortare med 1,4 i stället för 1,8.

Vitsippa med mellanring 21 mm på objektivet. 50 mm, f/1,6

Vitsippsbilden här ovan är fotad med en mellanring mellan kameran och objektivet vilket flyttar närgränsen som annars är 45 cm. Nu blir istället skärpeplanen så jättetunt och objektivet klarar med en eller flera mellanringar bara att hitta skärpan inom ett litet, litet spann. Irriterande om man plötsligt vill ta en bild på en förbispringande hund eller liknande. Det går inte utan annat än att skruva bort mellanringen och be hunden ta en repa till...

Vide med 21 mm mellanring. 50 mm, f/7,1

Trots den förhållandevis lilla bländaröppningen på bilden här ovan (f/7,1) så är skärpedjupet kort med en mellanring. Jag lade mig platt på marken och fotade en tussilago med mellanringen bakom objektivet och på följande två bilder syns skillnaden på skärpedjupet tydligt när jag valt två olika bländaröppningar. Tussilagon är inte många centimeter framför objektivet på bilderna.

Tussilago med mellanring 21 mm. 50 mm, f/7,1
Tussilago med mellanring 21 mm. 50 mm, f/1,4

Ett macroobjektiv är mycket mer mångsidigt än att använda mellanringar. Men idag var det perfekt att ha en mellanring i byxfickan och slippa släpa på ett objektiv extra (som inte hade gått ner i vare sig byxfickan eller någon av fickorna på träningsoveralljackan.) Men det där med mellanringar är alldeles för nytt och oprövat från min sida för att jag ska kunna ge något klokt omdöme om fenomenet.

Lupiner på väg, ingen mellanring. 50 mm, f/22
Lupinerna här ovan är fotade precis på objektivets närgräns och trots att jag vred ner bländaröppningen till pyttiga f/22 är inte bakgrunden i skärpa. Däremot hade ingenting av bakgrunden synts om jag valt en bländare på typ f/1,4.

Stigtomtas stora "Sparbanksek". 50 mm, f/11

Jag avslutar dagens utforskning av objektiv och hembygd med en skogsbild. Solen sken så fint in i skogen och talgoxar och bofinkar underhöll i vårvärmen. En riktigt härlig dag med andra ord!

Med doft av vårskog. 50 mm, f/2,5

2 kommentarer:

  1. Eken är ju en vinnare i min bok. Kompositionen är perfekt på Åsby-bilden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra Stefan, eken tillhör det tunga artilleriet. Det var länge sedan jag hälsade på den. Nu såg det ståtliga trädet ut att ha klarat sig bra utan min tillsyn. :-)

      Radera