måndag 15 april 2013

Herr & Fru Rådjur

Ibland ska man ha tur. Dagens inledande regn gjorde att jag aldrig tog med mig kameran på morgonpromenaden men tanken fanns att det skulle spricka upp framåt eftermiddagen/kvällen. Och som jag väntade... När jag till slut tyckte att det nog verkar hoppfullt var klockan 18 och när jag stövlade ut för en kortare promenad tog det inte 5 minuter innan solen fångades in av en kraftigare molnkant som lovade mer regn. Och därmed försvann mycket av det som skulle kunna varit ett trevligt kvällsljus.

Nåja, en och annan småfågel borde väl kunna visa sig i diset. Men precis innan jag kom ut ur skogen för att gå över TGOJ-banan stöter jag ihop med rådjuren som jag sett flera gånger tidigare på samma plats. Och inte tusan var jag förberedd denna gång heller. Jag såg rågeten som var den i paret som var mest nervös. Hon hade naturligtvis sett och hört mig långt tidigare och tog några språng.

Rågeten stannade till några sekunder och spanade in mig.

Men när jag väl stod och fotade geten så brakade det till precis framför mig bakom en hög med nyavverkat granris och en råbock drog iväg bort från mig. Jo tack, avståndet kan inte ha varit mer än 5 meter. Inte tusan såg jag honom där han ursprungligen fanns.

Råbocken sprang upp för höjden där geten nyss varit.
Han kostade på sig att stanna en god stund och spana in mig.
Råbocken var på helspänn men tycktes ändå lite nyfiken.
"Nej, nu får det räcka" och han var borta ur mitt synfält.

Glad i hågen och med lätta steg gick jag den sista lilla biten hem. Det är inte var dag man får en sån närkontakt med ett rådjurs-par. Självklart blir man tacksam för ett sådant möte och som amatörfotograf är det extra kul att för en gång skull ha med sig rätt grejor vid ett sånt här tillfälle.

Några gäss spatserade kring på den vattensjuka marken upp mot Åsby.
En liten, liten vide-kvist i vägkanten.

Dags att ta kväll med en naturupplevelse i färskt minne!

2 kommentarer:

  1. Härliga bilder, bra fångat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om det blivit lite kvällssol också. Men det hade nog varit att begära för mycket. Nu är jag glad att jag drog upp Iso-talet när jag gick in i skogspartiet, annars hade nog inte blivit några bilder alls i den molniga och småmörka kvällen.

      Radera